Ny stad - samma uppgift

Livet som utrikeskorre är oförutsägbart och en stad som ingen hört talats om byts mot staden alla hört talas. Men det borde finna historier att berätta här också. Jag befinner mig alltså nu i New York, staden som aldrig sover. Jag sover däremot, gott och mycket. Tidigt på kvällen dessutom. Men det borde det väl bli ändring på vad det lider.

Omställningen från Skopje till New York är naturligtvis enorm. Jag spenderade fem veckor i december/januari här, men nu är det jag som är här, inte ensam, men ändock jag i egenskap av mig själv. Jag ska göra mitt eget New York. Jag har börjat med att hålla mig på rätt sida Berlinmuren. Jag bor i ett område som tydligen påminner om Östberlin, har ätit soppa på en polsk restaurang och har sett flera spår av ukrainare. Jag vill så gärna hålla mig kvar vid Skopje, men det är svårt. Gatorna är så breda, bilarna så stora, husen så höga och allt så dyrt.

Senaste gången jag klev in på ett kontor hade jag varit sjukt rädd, hade inte en aning och förväntade mig inget. Då var kontoret spartanskt inrett, datorerna kom någon dag senare och jag spenderade stora delar av tiden där själv. Här vet jag hur kontoret kommer att se ut. Det är långt ifrån ensamt, kungen sitter på en vägg och istället för att kika mellan persiennerna ner på den ständigt fullproppade korsningen kommer jag se Empire State och Chrysler Building.

Har provat kostymer, imorgon är det dags. Då kliver jag in på Sveriges ständiga representation vid Förenta Nationerna. Jag gillar min nya kostym. Däremot ogillar jag min thailandkostym mer och mer, men den dög i Skopje och Sofia, då duger den här också. A city is a city. Men hur är det med svart slips?

Nu faller snön i New York, internet är lika pålitligt som i Skopje och lägenheten här är sämre än Skopje. Konstigt. Men här lär det inte bli så ensamt. Det lär bli betydligt roligare, jag kommer säkert att jobba hårdare och lära mig ännu mer.

I tunnelbanan har de berättat för mig att jag måste vara uppmärksam och rapportera allt av vikt jag ser. Jag lovar.

Det här är Daniel Engström, på jakt efter nya historier att berätta, i New York.